Fredagsbetraktelser: Gott nytt år!

          Idag är jag ledig men vill ändå passa på att skriva några rader : )
 
          När jag och min mamma besökte London för en dryg månad sedan gick vi bland annat till konstmuseet Tate Modern och tittade på en utställning med konst av den franske konstnären Paul Gauguin (1948-1903). Jag tyckte mycket om hans målningar. Bilden längs ner i inlägget är en av mina favoriter, och den kallas "Brooding Woman" (vilket betyder ungefär "Grubblande Kvinna"). Om du vill se fler av Gauguins verk kan du besöka den här sidan.
 
          Jag gick även till National Portrait Gallery och tittade på de uttagna bidragen till en årlig porträttfototävling med det långa namnet Taylor Wessing Photographic Portrait Prize. Det var väldigt spännande att se all mångfald bland verken och de utvalda fotografernas olika personliga uttryck. Det var även förstås fascinerande att se vilka olika sorters personer som valts som motiv av fotograferna. Om du vill läsa mer om tävlingen/utställningen samt se några av de uttagna fotografierna, finns de att hitta här.

          Jag har nu varit självskadefri i ett helt år, vilket känns otroligt. Jag känner stort hopp om att jag ska kunna fortsätta ta till mestadels konstruktiva strategier - som kan hjälpa på lång sikt - när ångest och oro sätter in (istället för metoder av mer destruktiv art, som ofta bara ger lindring för stunden). Det har varit en lång väg och kampen fortsätter, men nu vet jag åtminstone att jag faktiskt kan klara mig utan just det beteendet.
 
          Efter dagens blogginlägg kommer jag bara att hinna med att skriva två ytterligare Fredagsbetraktelser innan jag måste säga hejdå tills vidare. Då avslutas nämligen min anställning på ÅSS Göteborg och jag beger mig iväg på en längre resa. Men mer om detta nästa vecka.

           Avslutningsvis vill jag passa på att önska er alla            
                                              ett riktigt GOTT NYTT ÅR! 
Vimbai Chivungu, deltidsanställd på ÅSS Göteborg

 

Ris, ros, frågor eller synpunkter om bloggen? Kommentera gärna!

Det bästa från 2010

Vill du dela med dig av din bästa ÅSS-upplevelse? Vad har hänt eller
vad har du gjort under 2010 som du mått bra av? Vare sig du är aktiv,
anställd, styrelseledamot, medlem eller kanske en vanlig bloggläsare
och sympatisör vill vi gärna höra av dig här på bloggen. Vi välkomnar
alla bidrag som handlar om positiva händelser och upplevelser från
året som gått. Har det med ÅSS Göteborg att göra är det extra roligt
men det är inget tvång.

Varmt välkomna att dela med er av era höjdpunkter från 2010!

Torsdagsbetraktelser: God jul!

          Det är snökaos runtom i landet och Europa och jag är glad att jag varken ska ut och flyga, köra bil eller åka tåg i julhelgen. Jag ska istället försöka hålla mig nära hemmet... Igår var min sista arbetsdag innan julledigheten som kommer att vara i ungefär en och en halv vecka. Det ska bli skönt.

          Julen är en stressig och jobbig tid för vissa, men en fridfull och rolig tid för andra. Och för en hel del kanske julen bjuder på en salig blandning av stress och oro, lugn och glädje. För egen del hoppas jag på en rätt så stillsam helg med god mat, lagom aktivitet och lite trevligt sällskap.

          Oavsett om julhelgen för just dig är en av årets höjdpunkter, eller mest en helg som alla andra - eller något däremellan - vill jag, ihop med mina kollegor på ÅSS Göteborg, önska dig         
 
                                                   
 en riktigt GOD JUL!                           

 

                              (psst! Glöm inte att kolla in vår fina julfilm här nedanför! : )

Vimbai Chivungu, deltidsanställd på ÅSS Göteborg

 Ris, ros, frågor eller synpunkter om bloggen? Kommentera gärna!

En videohälsning från ÅSS

God jul och gott nytt år önskar Ångestsyndromsällskapet i Göteborg.[wpvideo l6fbXHd5]

Fredagsbetraktelser: Julfest, teater och föreläsning

          Idag för en vecka sedan hade som tidigare nämnts föreningen sin julfest för i år. Festen hölls i Repslagaregården i Masthugget och blev lyckad. Vi var drygt tjugo deltagare som tillsammans åt god julbuffé och sötsaker, lekte lekar och umgicks. Jag och mina kollegor som hade handlat och lagat mat, samt gjort i ordning i lokalen stor del av dagen, var väldigt trötta när kvällen var över, men även nöjda. Jag hoppas att ni medlemmar som var med också kände er nöjda med kvällen!

           Dagen efter julfesten gick jag och en kompis och såg sista föreställningen av Klaras resa på Stadsteatern. Mina kollegor var och såg den för ett antal veckor sedan men det var samma kväll som jag flög till London så då missade jag den. Hursomhelst handlar pjäsen om en ung kvinnas långa väg in i – och ut ur – psykisk ohälsa till största del präglad av psykossjukdom, och om hur hennes omgivning hanterar och är delaktiga både i hennes insjuknande och tillfrisknande.

           Klaras resa har fått många positiva recensioner och särskilt Nina Zanjani som spelade huvudrollen har överösts med beröm, vilket jag verkligen förstår. Jag var på det hela nöjd med teaterbesöket – särskilt med scensättningen och skådespelarinsatserna – även om jag tycker att berättelsen i sig hade en del svaga punkter.

          Förra veckan gick jag på en föreläsning anordnad av Gymnasieskolans Ungdomsmottagning, Humlan. Föreläsningen hölls av barn- och ungdomspsykoanalytikern Christopher Gibson som med hjälp av sin egen fiktiva berättelse om tre ungdomar berättade om hur olika familjesituationer och personlighetsdrag kan göra att ångest tar sig olika uttryck – exempelvis i form av utagerande, invändhet och/eller självskadebeteende.

          Vissa delar av denna nästan tre timmar långa föreläsning passade inte riktigt mig, men jag tog ändå i slutändan med mig väldigt mycket från den här eftermiddagen; bl.a. tre sidors anteckningar som jag renskrivit idag! Gibson pratade inte bara om hur mörka känslor och tankar kan påverka våra liv, han talade även om olika sätt att hantera detta mörker både inom oss själva och hos andra. En sak han sade som särskilt fastnade var detta (fritt översatt från engelska): ”Ju mer du försöker stöta bort negativa känslor ifrån dig, desto mer kommer du leva i rädsla för att de ska återvända till dig”. (Alltså är det viktigt att sätta ord på och försöka våga vara i sina känslor, även de jobbiga).

          Nu ska jag hem och ha en lugn fredagskväll : )

Med önskan om en mysig 4:e adventshelg,
Vimbai Chivungu, deltidsanställd på ÅSS Göteborg 

 

Ris, ros, frågor eller synpunkter om bloggen? Kommentera gärna!

Alla drar åt samma håll

Hur kan ÅSS Göteborg använda den kraft och de idéer som finns hos er som besöker oss på webben? Många av er är nöjda med att läsa vad som händer hos oss och kanske lämna en kommentar då och då, men ni andra?

Vi hade tänkt fråga just dig om råd

Du som vill stötta ÅSS är välkommen som frivillig i vår gemenskap. Vi hoppas kunna hitta något för dig. Hittills har aktiva och frivilliga främst funnits på kontoret vid öppet hus, i telefonjouren eller på sommarlägret till exempel. Men nu kan människor samarbeta via webben också. Det öppnar upp nya möjligheter. Vi vill att ÅSS-gemenskapen ska sprida sig och finnas även på webben.

Vad kan vi hitta för möjligheter som är intressanta? Något meningsfullt som bygger en vi-känsla och sprider känslan av att vara behövd och uppskattad! Detta är ännu bara på idéstadiet men vi vill gärna ha reaktioner. Tänker vi efter kan vi komma på en hel del uppgifter som personal och styrelse på en ideell förening behöver hjälp med. 

• Formgivning av vårprogrammet, inbjudan till julfest, årsmöte eller andra utskick till medlemmarna.
• Skriva texter eller skapa ljud, bild eller video för ÅSS på webben. 
• Berätta om dina erfarenheter för att minska skam och utanförskap. (Till ÅSS tidning eller i vår videosatsning nästa år.) 
• Hjälp med att formulera text och kontrollera fakta till insändare, informationsblad och liknande.
• Komma med idéer till marknadsföring för ÅSS. Annonser. Webben. Andra evenemang. 
• Handböcker och manualer för personer som inte är vara vid att använda webben.
• Omvärldsbevakning. Vad händer på webben, i medierna, hos myndigheter på vårt område? 
• Utveckla och förbättra webbplats, blogg och närvaro på Facebook.
• Plus fler punkter som vi inte kommit på  själva än...

Många är nöjda med att visa sitt stöd genom att klicka på en "gilla-knapp" på Facebook eller liknande. Det är vi väldigt glada för. Men om det skulle vara så att du vill göra något mer - och ta ytterligare ett steg in i ÅSS-gemenskapen - då hoppas vi att du hör av dig. 

Bakom ligger en annan viktig fråga; hur uppmuntrar vi detta utan att det snabbt blir för mycket merarbete för personal och styrelse? Till att börja med pratar vi om att ta reda på hur intresset ser ut samt få i gång en diskussion på bloggen och Facebook.

Vad tycker du? 

Tack för bilden: Seretuaccidente på Flickr (CC-licens).

Föreläsning - Posttraumatiskt stressyndrom

Årets sista föreläsning handlade om posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Ingvar Karlsson, psykiater, docent och överläkare berättade utifrån sin mångåriga erfarenhet av möten med personer som lider av PTSD, bland annat från Rosengrenska, ett frivilligt nätverk av medicin- och vårdpersonal för papperslösa flyktingar.

PTSD brukar definieras som ångesttillstånd efter ett svårt trauma. För att utveckla PTSD krävs att personen upplevt, bevittnat eller konfronterats med en händelse som innebär död, allvarlig skada eller hot om detta, eller hot mot egen eller andras fysiska integritet. Detta har lett till att personen reagerat med intensiv rädsla, hjälplöshet och skräck och har tagit sig uttryck i desorganisation eller agiterat beteende. Drabbade återupplever det skedda genom minnesbilder och mardrömmar. PTSD karaktäriseras av undvikande av det som påminner om händelsen, överdriven vaksamhet, irritabilitet och att personen är lättskrämd. Betydelsefulla kriterier för att ställa diagnosen är främst det starka inslaget av sömnproblem och mardrömmar.

Ca 80 procent av personer med PTSD uppfyller även kriterierna för minst en annan psykiatrisk diagnos, till exempel paniksyndrom och depression. 

Rekommenderad behandling av personer med PTSD är bland annat traumainriktad kognitiv terapi kombinerat med läkemedelsbehandling: till exempel SSRI-preparatet Cipralex, antidepressivt läkemedel, i kombination med till exempel Lyrica, som bland annat är ångestdämpande, säger Ingvar Karlsson. Behandlingen av en person med PTSD kräver tålamod eftersom den ofta behöver vara långvarig.

Måndagsbetraktelser: Ett litet hej

          Det blev inga fredagsbetraktelser i fredags eftersom jag och mina kollegor hade fullt upp att handla och förbereda inför julfesten. Dessutom har ju Mona lagt ut ett par fina inlägg här i bloggen. Men ville bara säga hej såhär på måndag kväll och tacka alla som var med på årets julfest och gjorde den så mysig.

Jag skriver mer igen på fredag!

Ha en fin vecka,
Vimbai Chivungu, deltidsanställd på ÅSS Göteborg 

 

Ris, ros, frågor eller synpunkter om bloggen? Kommentera gärna!

Föreläsning om mindfulnessbaserad stressreduktion

Våra föreläsningar fortsätter att vara riktigt intressanta. För några veckor sedan kom leg. psykoterapeut Gun Svensson, tidigare verksamhetschef på S:t Lukas, till ÅSS och berättade om Mindfulnessbaserad stressreduktion.

Mindfulness är en metod med rötter i öster. Ordet mindfulness översätts ofta med medveten närvaro. Metoden innebär att vara mer närvarande i nuet genom att välja att rikta uppmärksamheten mot det som sker. Med hjälp av mindfulness kan man bättre hantera stressen i det dagliga livet.

Stegen i mindfulness kan förkortas SOAS:

S- stanna upp

O- observera det som sker och det du tänker utan att döma

A- acceptera att det förhåller sig som det gör just nu, oavsett om du gillar det eller ej

S – släpp taget om tankarna, låt gå

En enkel illustration av vad närvaro kan innebära bjöd Gun Svensson på genom att låta publiken smaka på varsitt russin. Att hålla russinet i sin hand, fingra på det, känna konsistensen, föra in det i munnen, undersöka och känna på det med tungan, smaka och bita är en övning i närvaro. Syftet är att uppleva det man gör med flera olika sinnen och en träning i att vara mer medveten och närvarande i det man gör.

Ju mer man kan träna sig på att förhålla sig till livet och tillvaron på detta sätt, desto bättre kan man på sikt hantera stress, säger Gun Svensson.

 

Boktips:

• Vart du än går är du där: Jon Kabat-Zinn
• Minska din stress med meditation: Andries J Kroese
• Börja öva mindfulness och acceptans: Åsa Palmkron Ragnar

Fredagsbetraktelser: "Är det värt det? JA!"

          Igår kväll hade jag min spelning och den blev både mysig och lyckad. Några ÅSS:are satt i publiken, vilket var väldigt roligt. Nervositeten hade slagit till kvällen innan, vilket var mindre roligt, men väntat. Rampfeber kan verkligen kännas precis som ångest, och är väl någon slags ångest, fast det gäller en sådan specifik sak. Just när jag är mitt uppe i den känslan kommer alltid frågan: Är det verkligen värt det? Är det värt att må såhär för att få uppträda med min musik? Men när jag sitter där på scenen sen och efteråt när det är över, så blir svaret alltid ”JA!”. Det är skönt åtminstone.

         Jag tror att detta är en fråga många av oss med ångest får ställa till oss själva då och då. Det kan egentligen handla om vad som helst där man utsätter sig själv för något som skapar ångest och oro. Är det värt att känna ångest en stund för att sedan känna tillfredsställelsen av att ha genomfört det som känns svårt? Om det är det kanske exponering är positivt även om det är kämpigt. Sen att man i huvudet tycker att något är värt det behöver ju inte göra det lättare i kroppen. Men det kan i alla fall ibland vara ett bra riktmärke för att veta vad i livet man tycker är värt att kämpa lite extra för. 

          Allt detta får mig att tänka på musikern Lars Winnerbäck, som varit ganska öppen med att han kämpat med panikattacker, ångest och låg självkänsla. I dokumentären Med solen i ögonen berättar han att han en gång till och med tvingades ställa in en spelning i sista sekund (när han stod bakom scenen) för att han hade så mycket ångest. Men ändå har han inte gett upp musiken som han brinner för. Jag kan varmt rekommendera den filmen, den inspirerade åtminstone mig.

          Här på föreningen har vi i veckan haft årets sista föreläsning (vad märkligt det känns att skriva det). Vi fick besök av Ingvar Karlsson som pratade om Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), och många kom för att lyssna. Vi har även haft avslappningsgrupp, 50+träff, 55+träff,
ungdomsträff och Öppet Hus på föreningen.

          Innan jag säger hejdå för den här veckan vill jag återigen slå ett slag för vår julfest som hålls om exakt en vecka, fredagen den 10 december. Sista anmälningsdatum är nu på måndag, så se till att anmäla dig om du fortfarande funderar på saken. Jag är säker på att det kommer att bli en riktigt mysig och trevlig kväll, med god mat och gott sällskap. Välkomna! Mer info hittar du på hemsidan (www.angestgoteborg.se).

 

           Med önskan om en mysig helg,
Vimbai Chivungu, deltidsanställd på ÅSS Göteborg 

 

Ris, ros, frågor eller synpunkter om bloggen? Kommentera gärna!